Om hörseltester

Ta reda på mer om de olika typerna av hörseltester som du kan genomgå med en hörselspecialist och hur resultaten förs in i ett audiogram.

Hörseltester är nyckeln till att förstå karaktären hos din hörselnedsättning och det första steget mot att förbättra din hörsel och därmed din livskvalitet. Om du misstänker att du har en hörselnedsättning bör du boka tid hos en audionom för att få hörseln testad. Du får genomgå en serie tester för att bedöma typ och grad av den hörselnedsättning du upplever. Med den informationen kan din audionom sedan rekommendera de bästa behandlingsalternativen för just dina hörselbehov och din livsstil. Här följer en översikt av de olika hörseltester som används för att diagnostisera hörselnedsättning hos vuxna – de vanligaste är luftlednings-, benlednings- och taluppfattningstester.

Luftledningstest med ren ton använder ett intervall med pip i olika tonhöjd som kallas rena toner för att testa din hörselkapacitet i hela intervallet av olika frekvenser. När du lyssnar på rena toner kallas mätningen för tonaudiometri med rena toner.

Vid test av benledning mäts känsligheten i öronsnäckan med en liten vibrator placerad över mastoidbenet bakom örat. Ljud som alstras på det här sättet färdas genom benen i skallen till hörselsnäckan (cochlean) utan att passera genom mellanörat.

Test av taluppfattning bedömer din förmåga att uppfatta ord och meningar som uttalas i normal lyssningsnivå, men kan variera mellan olika typer av tester. Testet kan även bedöma din taluppfattningströskel, eller den svagaste presentationsnivån vid vilken du korrekt kan återge 25 ord av 50. Eftersom personer med en hörselnedsättning ofta har svårigheter att uppfatta tal med buller i bakgrunden, kan taltester utföras i en tyst eller bullrig miljö.

Din audionom kan även använda andra tester för att få en mer detaljerad förståelse för din hörselnedsättning.

Ett antal tester av mellanörat testar inte hörseln utan ger information om hur mellanörat fungerar. Tympanometri mäter hur väl trumhinnan rör sig. Med det här testet kan man upptäcka vätska i mellanörat, en perforerad trumhinna eller om hörselbenen har försämrad rörlighet. Akustisk reflexmätning mäter vid vilken ljudstyrka den lilla muskeln i mellanörat dras samman. Mätningen bidrar till att fastställa var hörselskadan sitter. Statisk akustisk impedans mäter den fysiska volymen hos luften i hörselgången. Uppgiften används för att diagnostisera en perforerad trumhinna eller kontrollera hur öppen örontrumpeten är.

Test av auditivt hjärnstamssvar (ABR) används för att undersöka funktionen hos hörselnervbanorna i hjärnan med hjälp av elektroder som registrerar hjärnvågsaktiviteten som svar på ljudstimuli. Det här testet kan utföras om du har symtom på en störning i hörselnervbanorna.

Test av ototakustiska emissioner mäter de vibrationer som alstras av innerörat när cochlean stimuleras av ett ljud. Det här testet kan användas för att testa funktionen hos cochlean och andra delar av örat, inklusive hörselnerven.

Tolka ett audiogram

Resultaten från hörseltesterna förs in i ett diagram som kallas ett audiogram, och som ger en visuell bild av din hörselnedsättning och dess inverkan på ditt vardagsliv. Ett audiogram visar de lägsta nivåer som du kan uppfatta olika ljud på, från låga till höga frekvenser. Decibel (dB) är ett mått på styrkan hos ljudet, medan tonhöjden (eller frekvensen) anges som Hertz (Hz).

Ett vanligt samtal äger normalt rum inom intervallet 20-60 dB och i frekvensintervallet 125-8000 Hz – ett område som brukar kallas för "talbananen" på grund av den form den får i ett audiogram. I audiogrammet kan man även visa var andra vardagsljud placerar sig i förhållande till talbananen. Exempelvis är ljudet av en kvittrande fågel svagare och har en högre tonhöjd än de flesta vanliga samtal, medan ljudet av en hund som skäller är starkare och har lägre tonhöjd.

Dina resultat förs in i audiogrammet som två kurvor (höger öra och vänster öra). De ljud som ligger ovanför dessa kurvor är ljud du inte kan höra, medan ljuden nedanför är sådana som du kan höra. En del personer kan ha problem med att höra toner i de högre frekvenserna (2 000–8 000 Hz) medan andra kan ha problem med att höra toner i de lägre frekvenserna (125–1 000 Hz). I audiogrammet kan även din hörselnedsättningsgrad anges: lätt, måttlig, grav eller mycket grav.

Diagnostisering av de olika typerna av hörselnedsättning

Din audionom använder ben- och luftledningstester för att diagnostisera vilken typ av hörselnedsättning du har.

Om luftledningstestet visar på en hörselnedsättning, kommer du att behöva ett benledningstest för att ta reda på mer om orsaken bakom problemet.

Om luftledningstestet visar på en hörselnedsättning, men benledningstestet inte gör det, har du en konduktiv hörselnedsättning, som är resultatet av ljudblockering i mellan- eller ytterörat. Om benledningstestet visar samma resultat som luftledningstestet har du en sensorineural hörselnedsättning, som beror på försämrad funktion i cochlean eller hörselnerven.

Om dina hörtrösklar för ben- och luftledning är identiska tyder det på att du inte har någon ljudblockering i ytter- eller mellanörat. Detta innebär att om hörtrösklarna för benledning är normala, men du har försämrad hörsel vid luftledningsmätning, är cochlean troligen normal och frisk. I det här fallet har du sannolikt en konduktiv hörselnedsättning, som orsakas av en ljudblockering i mellan- eller ytterörat.

Du kan även ha en kombinerad hörselnedsättning, med både sensorineural och konduktiv hörselnedsättning.

Läs mer om olika typer av hörselnedsättning

Grader av hörselnedsättning

I följande diagram definieras de olika graderna av hörselnedsättning.1
Grad av hörselnedsättning Det svagaste ljud som går att uppfatta (i decibel) Referensram
Lätt 26 till 40 dB Hör de starka vokalljuden, men uppfattar eventuellt inte några av de svagare konsonantljuden. Personer med en lätt hörselnedsättning kan ha svårigheter att uppfatta personer som talar tyst samt små barn. De kan även behöva be personer som de samtalar med att tala högre eller upprepa vad de sagt.
Måttlig 45 till 55 dB Förutom att konsonantljuden saknas blir vokalljud svårare att höra. Personer med måttlig hörselnedsättning uppger ofta att de hör utan hörapparater i lugna miljöer, men inte alltid förstår vad de hör.
Grav 60 till 70 dB Utan hörapparater går det inte att höra tal. Med hörapparater kan tal fortfarande vara svårt att uppfatta.   Man har problem med att höra eller uppfatta konversationer i vardagen eller en telefon som ringer
Mycket grav 75 till 90 dB Utan hörapparater är tal ohörbart, men mycket starka ljud som hundskall , gräsklippare och jetplan kan vara hörbara. Hörapparater är inte tillräckligt för personer med mycket grav hörselnedsättning, utan ett cochleaimplantat kan vara ett mer effektivt alternativ.

Vad händer sedan?

Gör ett hörseltest online nu

Hitta en hörselspecialist.

Ta reda på mer om behandling av hörselnedsättningar

1. American Speech-Language Hearing Association. Degree of Hearing Loss. Tillgänglig från http://www.asha.org/public/hearing/Degree-of-Hearing-Loss/. Hämtad februari 2012

Ansvarsfriskrivning

Informationen på den här webbplatsen tillhandahålls enbart i informationssyfte och är inte avsedd att ersätta medicinsk rådgivning. Vänd dig till en hörselspecialist för att diagnostisera eller behandla ett problem med hörseln.

Hitta en hörselspecialist

En hörselspecialist kan berätta för dig om dina behandlingsalternativ, och diskutera eventuella ytterligare åtgärder för att förebygga eller begränsa en hörselnedsättning.

Hitta en specialist